post@firstthingsfirst.se. RING 010-1961909
KARTLÄGGNING & DIAGNOSTISK BEDÖMNING
Det är lätt att tro, det är svårare att veta. För oss är det av avgörande betydelse att vi inte utgår från antaganden eller gissningar när det gäller en så livsavgörande diagnos som alkohol- och drogberoende. Man behöver tränga ner på djupet för att finna ett säkert svar.
Kartläggningen och den diagnostiska bedömningen sker med fyra samtal, därefter återkoppling och uppföljningsmöte med berörda parter i rehabiliteringsgruppen. Denna kartläggning och utredning syftar till att ge en så fullständig bild som möjligt av individens problem och livssituation vilket leder fram till en individuell rehabiliteringsplan. Allt för ofta ser vi att personer med beroendeproblematik hänvisas direkt från omedvetenhet till handling. Det leder ofta till att individen söker argument för hur han eller hon inte passar in i rehabiliteringsprocessen.
Kartläggningen fyller flera syften och är en viktig del i hela rehabiliteringen, då den ger underlaget till en kommande rehabiliteringsplan. Som en del i kartläggningen använder vi diagnos-instrumentet ADDIS som framförallt hjälper oss att urskilja om personen har ett skadligt bruk eller ett beroende vilket är till stor vikt i valet av insats.
I samband med kartläggning är det också viktigt att provta med alkoholmarkörerna CDT och PEth för att se om medarbetarens uppfattning av intag överensstämmer med provtagningsresulten.
ADDIS intervjun tillsammans med resten av den övergripande kartläggningen ger oss sju viktiga utgångspunkter:
.jpg?etag=%22a5f76-6707c83b%22&sourceContentType=&ignoreAspectRatio&resize=536%2B357&extract=0%2B0%2B536%2B332)
En ADDIS-intervju är ett verktyg som systematiserar informationen som vi behöver för att få en diagnostisk bedömning av konsumtionsmönstret av alkohol och/eller andra droger. Det är ett strukturerat intervjuformulär som får fram en bedömning/diagnos av alkohol- och drogproblematik enligt ICD-10 (WHO Världshälsoorganisationen) och DSM-5 (APA American Psychiatric Association) diagnoskriterier. Med dessa kriterier kan man få klarhet om problemet handlar om ett skadligt bruk eller ett beroende som behöver beroendebehandling.
ADDIS screenar även på Spelproblematik, Generaliserat ångestsyndrom (GAD), Depression, Stress och Posttraumatisk stressyndrom (PTSD).
ADDIS är det enda bedömnings- och diagnosinstrument inom missbruk- och beroendeområdet som är grundat på svensk forskning och granskat av Socialstyrelsen.
Uppstartsmöte där vi träffas tillsammans med arbetsgivare och medarbetare för att informera om hur en kartläggning går till. Informationen i själva kartläggningen ligger sedan till grund för målsättning i rehabiliteringen samt vilket behandlinginsats som är mest lämpad och i hur stor omfattning insatsen behöver vara för att medarbetaren ska få störst möjlighet för att lyckas med målsättningen i sin rehabilitering.
Medarbetaren genomgår en ADDIS- intervju där vi systematiserar information som vi behöver för att kunna göra en diagnostiskt bedömning över konsumtionsmönstret av alkohol eller andra droger. Först då kan vi få klarhet i om problemet handlar om ett skadligt bruk eller ett beroende. Det har stor betydelse för vilken typ av behandlingsinsats som medarbetaren är i behov av. Vi screenar även systematiskt av den psykiska hälsan när det gäller stress, depression, ångestproblematik och ptsd. Vi undersöker öven om det finns någon utvecklad spelproblematik eller risk för utveckling av en sådan. Vi samlar också in information som ligger till grund för att veta hur långt problematiken utvecklats och om problematiken också är av fysisk karaktär.
I möte med arbetsgivare, medarbetare och vår personal går vi igenom all samlad information. Den ligger sedan till grund för att vi ska kunna ge en etiskt korrekt rekommendation till rehabiliterande åtgärd och att den rekommenderande rehabiliteringsinsatsen kan svarar upp på problembilden. Den samlade informationen ligger också till grund för att målsättningen i att rehabplanen står i relation till diagnos. På så sätt förenklar det för arbetsgivaren att skriva en individuell rehabplan med tydlig och mätbara mål. Det gör också att medarbetaren får rätt förutsättningar för att kunna lyckas med sin rehabilitering
Medarbetaren får beskriva hur den upplever att problemet ser och ut och vad det beror på. Här undersöker vi klientens egna motivation till förändring, livssituation, medvetenhet och livshistoria. Information som sedan ligger till grund för att ge en så samlad bild över medarbetarens förutsättningar i en reahabiliteringsinsats.
Tillsammans med medarbetaren går vi igenom all samlad information muntligt och visuellt så att medarbetaren får tydliga förutsättningar för att förstå eventuell problematik men också för att förstå vår rekommendation till åtgärder och vilka målsättningar som är rimliga att ha. Medarbetaren får koppla en tidslinje över symptom till händelser i livet och vad kan har varit utlösande faktorer.
Copyright © Alla rättigheter förbehållna
